Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?
Nu har jag fått nog, enough is enough! Kärlek och respekt är nog bara bullshit om man tänker efter riktigt hårt.
Jag har sett tillräckligt den här sommaren för att inse att det är bättre att bara skita i det. Det perfekta just nu skulle vara att bara träffa någon som man trivs med och kan umgås med utan att behöva använda sig av det förbjudna ordet k-ä-r-l-e-k. Men inte ens det går ju.. Om man nu skulle råka börja träffa någon så måste idioten feltolka ALLT och antingen tro att man går och planerar bröllopet redan eller att man bara är ute efter sex. Ska det vara så jävla svårt att bara kunna träffas lite utan att det måste betyda antingen det ena eller andra, måste allt alltid vara i svart eller vitt? Kan man inte bara trivas i varandras sällskap och ha lite kul?? Vad hände med grått? Det måste väl kunna finnas ett mellanläge? Eller funkar det inte så? Är det alltså bättre att bara köra på one-nights när man är lite sugen på sällskap? Tänk om det är så att man inte bara vill ligga på fyllan utan kanske laga lite mat tillsammans, kolla film och sånt utan att ha massa löften om framtiden? Och om man ska vara helt ärlig - är det inte det de flesta killar vill ha? Att ha garanterat mys när man känner för det men ändå inte vara helt bunden och kunna göra vad man vill när man vill?
Och sen - måste man bli dömd för minsta lilla sak man gör? Det sägs att tjejer snackar mycket skit men jag tror faktiskt att det är killar som är de riktiga skvallerkärringarna. Det verkar som att ni snackar en sån jävla massa skit om allt hela tiden och om polarna har nåt att säga om en tjej du träffat så måste det vara bra saker, annars går det ju inte att träffa henne längre. Och Gud förbjude att hon skulle ha träffat någon av dem innan, då är det ju dödsdömt redan från början. Varför inte bara fråga tjejen rakt ut om hur det kom sig och vad som hände? Det finns ju faktiskt alltid två sidor av en historia och vi är alla bara människor. Vi kan göra misstag.
Otrohet. Det verkar som att det är något man får räkna med nuförtiden om man nu skulle gå in i ett förhållande med någon. Om jag ska vara helt ärlig så verkar det som att det är helt ok att ligga runt medan man har någon som ligger hemma o väntar. Att ha kakan och äta den hör ni väl själva att det inte fungerar? Äter man upp kakan så kan den omöjligt ligga kvar på tallriken framför dig, det finns ingen möjlighet att det funkar. Så ni som håller på med det - LÄGG NER!!! Jag hoppas verkligen inte att ni mår bra av det ni håller på med, för i så fall borde ni lägga in er på neurologen och kolla om all empati har rymt ut ur hjärnan.
Sist men inte minst : Vad hände med ärlighet?
Allvarligt talat, killar. Varför inte bara säga sanningen hela tiden istället för att linda in den i en massa lögner som vi ändå räknar ut med röven att de bara är skitsnack? Och om det nu skulle vara så att ni inte vill träffa oss, men så säg det då. Ut med språket för fan, vi kan ta det. Åtminstone jag vill tusen gånger hellre höra att ni faktiskt inte är intresserade istället för nåt dåligt påhitt om att ni "har så jävla mycket" eller "inte har koll på telefonen" eller "har en tjej på gång". Vill ni så vill ni och vill ni inte så vill ni inte. VARFÖR INTE BARA SÄGA DET? Skulle spara en jävla massa tid, ångest och cigaretter!!! Är det så att ni vill så ut med språket, det gillar vi att höra och likadant om ni inte vill - då kan ni åtminstone säga det så vi slipper undra och ödsla mer tid på er.
Jag tror inte det är någon idé att jag försöker mer nu i alla fall, jag orkar inte hålla på och krusa, vänta och spela nåt jävla spel. Jag visar om jag är intresserad, jag vet vad jag vill ha och jag är inte rädd för att försöka få det. Det verkar dock som att det skrämmer bort ër killar för ni tror att jag är desperat. Är det fel att visa om man är intresserad av någon då? Hur fan ska personen då kunna få reda på det? Ska jag inte kunna skicka ett sms och vilja ses om det är det jag vill? Ska man göra som på lågstadiet och skicka lappar eller?
Så, det var det. Nu vet ni vad jag tycker och känner och om det inte blir skillnad på det här snart så ska jag gå i celibat eller jobba jävligt hårt på att försöka bli lesbisk. Tack och förlåt!
